Storsnasen och bad

Vår vän Sten har lånat ut sin ögonsten tillika släktklenod till oss. Och nej, det är varken Paula eller någon av alla hans båtar vi fått låna utan hans fantastiska sommarställe på Frösöns södra strand.

Vi har varit där och klippt gräs och sett till stället ett par gånger och i fredags var det så äntligen dags att sova över. Efter middagen nere vid strandkanten satte vi oss uppe på balkongen och njöt av utsikten över sjön samtidigt som jag bläddrade i en gammal bok och sög på en jämtländsk IPA.

I lördagsmorgonens första solstrålar var det dags för mandomsprovet….. Iförd morgonrock marscherade jag med resoluta kliv mot den lilla stranden. Med inte lika bestämda steg och nu bärandes endast min födelsedagskostym klev jag ner i Storsjöns friska vatten. Det sved i tårna, vaderna, knäna och hela själen, men till sist kastade jag mig i vattnet. Rädd att tas av, eller snarare för Störsjöodjuret, tog jag mig snabbt upp på land igen. Badpremiären för både sommaren och Storsjön var motvilligt avklarad.

Med krispigt sinne efter morgondoppet körde vi till Duved där vi sammanstrålade med goda vänner. Planen för helgen bestod i en kort fjällvandring med tillhörande toppbestigning, lyxmiddag i det fria och därefter övernattning i tält. Valet på topp föll på Storsnasen.

Wej påväg mot baslägret
Wej påväg mot baslägret

Under klarblå himmel och i högsommarvärme gick vi från parkeringen in i skogen i riktning mot dalgången. Rikliga mängder med hjortron skådades längs vägen. Generösa som vi är lät vi dem leva vidare, dock inte alltför länge. Vår baksluga plan var att ta dem av daga på hemvägen.

Efter ett par kilometers vandring hittade vi en lämplig tältplats där vi lämnade vår packning för att bege oss mot Storsnasens höjder. För att krångla till det lite extra tog vi oss upp för den ökända sydväggen. Det var så brant att vi ibland fick ta händerna till hjälp….

Wej tvingas ta händerna till hjälp för att ta sig upp för Storsnasens sydsida
Wej tvingas ta händerna till hjälp för att ta sig upp för Storsnasens sydsida

Klättringen var svettig och efter några stopp för att njuta av utsikten nådde vi upp till ett snöfält. Ett svalkande snöbollskrig inleddes men sedan slöt vi fred och beundrade utsikten.

Kanske borde vi tagit med oss skidor...
Nästa besök här ska göras med skidor…

Utsikten i fjällen är ofta storslagen och man kan se milsvida. I söder kunde vi se Helags karaktäristiska topp och Skäckerfjällen tornade i norr. Men det är inte bara de magnifika vyerna som är fascinerande i fjällen. Lika imponerande är de växtligheten bestående av fjällglim och andra små blommor på marken.

IMG_0241

När man når en topp måste man föreviga händelsen. Storsnasen är ju inte jättehög, men med tanke på att vi stretat oss uppför den jobbigaste delen i högsommarvärme gladdes vi åt den svalkande vinden på toppen. I bakgrunden bredde Ånnsjön ut sig i all sin prakt och till höger om toppröset skymtar Åreskutan.

Vi klarade det utan syrgas
Vi nådde toppen utan syrgas

Storsnasens topp visade sig även vara konstnärligt utsmyckad i form av en ängel med bruten vinge. Ängeln, förutom möjligen den brutna vingen, ingår i ett konstprojekt där konstnären Lehna Edwall placerat ut ett antal likadana änglar på olika bergstoppar runt om i världen.

80-talets slagdänga "broken wings" gör sig påmind
80-talets slagdänga “broken wings” gör sig påmind

Att gå ner är ofta jobbigare än att gå upp. I alla fall för knäna, och om man som Wej håller på att gå in ett par nya kängor kan det bli extra jobbigt. Ner kom vi i alla fall och vår packning låg kvar orörd. En plastflaska med vin lades på kylning, vi tvättade av oss i bäcken och reste tälten och njöt av att sitta och slappa i eftermiddagssolen.

Att vi valt en bra plats blev vi snart varse. Ett par myggor dök upp och även dom verkade också gilla platsen. Förmodligen var just de myggorna kända resebloggare. Det inlägg dom skrev på Myggbook fick snabbt  viral spridning och inom loppet av en halvtimme hade vi fått sällskap av en halv miljard myggor som alla trodde dom vunnit en all-inclusive-resa. Det rykte om vår plats förträfflighet myggorna spred på myggnet kontrade vi med myggnät för våra ansikten. Konsumentombudsmyggan lär ha fått mycket att göra av alla klagomål över utebliven middagsmat.

Myggflor
Myggflor

Senare delen av augusti ska inte ha så här mycket mygg, men eftersom den regniga och kalla sommaren hastigt övergick i högsommar passade både myggor och människor på att njuta av fjällvärlden.

Morgonen därpå var myggorna kvar. Men dom lämnade oss ifred så länge vi vandrade nedåt. Framme vid bilen lämnade vi av packningen för att återvända till de dömda hjortronen. Hettan var brännande och vi plockade hjortron i halvannan timme innan vi tyckte vi åderlåtits tillräckligt. Vi var genomsvettiga och det gick helt enkelt inte att stå ut bland myggen. Bättre fly än illa fäkta tänkte vi och vi hoppade in i bilen för att åka till en badplats vid Ånnsjön.

Utsikten från stranden var fantastisk. I fjärran tornade sylmassivet med sina stora snöfält. Smältvatten rinner i regel nedåt och därför kunde jag snabbt sluta mig till att den sjö jag just stigit ned i bestod av vatten som tills nyligen varit ett snöfält på Sylarna. Övriga i sällskapet plaskade runt som om dom vore i Thailand istället för en fjällsjö i Jämtland. Själv kontemplerade jag över om ett dopp innebar risk för hjärtstopp. Förvissad om att mitt sällskap är länets mest meriterade i första hjälpan vågade jag till slut skuttet. För andra gången på två dagar kastade jag mig i en jämtländsk sjö och överlevde. Det var till och med skönt, åtminstone efteråt…..

Bad i f.d. snöfält
Bad i f.d. snöfält

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *